Psykiska ohälsan ökar 

Sveriges psykiska ohälsa kostar årligen 5% av vår BNP. Regeringen gjorde en fördjupad studie och undersökning för ett par år sedan för att gå till botten statusen på den psykiska ohälsan och för att sätta en strategi med avsikten att förbättra statusen. Nedan är något av det man kom fram till och vi väntar fortsatt på att frågan ska lyftas högre upp i priolistan bland politikerna;

• 18 000 barn går inte till skolan i Sverige idag pga psykisk ohälsa
• 10 miljarder kronor har satsas på åtgärder mot psykisk ohälsa under tio år ändå har ohälsan ökat
• Mellan 2009 och 2018 har utgifterna för psykisk ohälsa i sjukförsäkringen mer än fördubblats
• Psykiatriska diagnoser står idag för 70% av kostnaderna för sjukfrånvaron
• En rapport från World Economic Forum (2011), uppskattar de direkta samhällskostnaderna för psykisk ohälsa till cirka 3 600 miljarder kronor i världens utvecklade ekonomier under 2010. Till detta tillkommer de indirekta kostnaderna som antas uppgå till cirka 7 300 miljarder kronor. Fram till och med år 2030 väntas kostnaderna snabbt växa till cirka 8 700 miljarder respektive 17 700 miljarder kronor.
• Försäkringsbolaget Skandia har uppskattat att den psykiska ohälsan kostade det svenska samhället omkring 142 miljarder kronor under 2010 och  att denna kostnad kommer att uppgå till cirka 345 miljarder kronor år 2030.
• Europeiska Unionen (EU) och World Health Organization (WHO) publicerade 2018 en rapport som bl.a. behandlade utvecklingen av antalet personer med psykisk ohälsa i Europa. I denna beräknas den totala kostnaden för Sverige 2015 till 21,7 miljarder euro, närmare 5 procent av bruttonational-produkten (BNP). Direkta kostnader i hälso- och sjukvårdssystemet beräknades uppgå till 5,7 miljarder euro och direkta kostnader i socialförsäkringssystemet till 7,5 miljarder euro. De indirekta kostnaderna, främst kopplade till arbetsmarknaden, uppgick till 8,5 miljarder euro.

Källa 

Läs hela utredningen här

Aktivitus lösning för individ och näringsliv: “Aktivitus metod” där vi arbetar kontinuerligt med positiv förstärkning i samband med livsstilsförändringar. Vi förbättrar på detta sätt den fysiska och psykiska hälsan hos individen och sänker därmed sjukfrånvaro och sjuknärvaro vilket leder till bättre produktivitet och lönsamhet för bolaget. Har ni råd att fortsätta vara passiva?!

Läs mer om vår metod här

Sammanfattning av GIH´s seminarium om stillasittande

Lite spännande fakta som jag snappade upp idag på Gymnastik- och idrottshögskolan´s seminarium på temat stillasittande. Tack bland annat Elin Ekblom Bak & Gisela Nyberg för nya insikter!

Läs mer om hur vi på Aktivitus arbetar med friskvård HÄR 

Den fysiska aktiviteten går ner rejält under Corona-pandemin och ohälsan ökar

Dagens Medicin uppmärksammar senaste studien av pandemins konsekvenser för den svenska befolkningens hälsa. Stillasittandet har ökat med så mycket som 40 min per dag! Gruppen som tränar högintensivt varje vecka har minskat, gruppen som tränar medelintensiv varje vecka har minskat och mest alarmerande – den del av befolkningen som är helt inaktiva har ökat.

Forskarna Maria Elvén, filosofie doktor i fysioterapi, och Jonas Stier, professor i socialt arbete, påtalar vikten av individuellt stöttande aktiviteter för att skapa hållbar förändring. Detta är något vi på Aktivitus har tagit fasta på och vår proaktiva modell består av regelbundna möten med ett positivt och stöttande klimat vilket leder till förändring och förbättring vilket vi också kan påvisa via våra mätningar av fysiska parametrar.

Läs mer om hur vi på Aktivitus arbetar med friskvård HÄR 
Läs hela artikeln från Dagens Medicin HÄR

Kostnad sjukfrånvaro

Korttidssjukfrånvaro kostar arbetsgivaren cirka 10% av månadslönen varje dag. Detta innebär att 10 sjukdagar kostar 30.000 för en medarbetare som har 30.000 kr i månadslön. Här finns med andra ord mkt pengar att tjäna om man lyckas sänka sjukfrånvaron.

Efter första 14 dagarna blir kostnaden lägre (2,5% av månadslönen per dag istället för 10%) i denna ekvation tar man dock inte hänsyn till varken kostnad för ersättare eller förlorad inkomst kopplad till individen. Det kan exempelvis vara missade kunder och ordrar vilket på sikt kan få mkt stora konsekvenser.

Förutom ökade sjukkostnader har ohälsa hos medarbetarna andra ekonomiska nackdelar, tex. minskad produktivitet genom sämre fokus och kreativitet.

Tips: Arbeta förebyggande med friskvård för att förbättra medarbetarnas hälsa och därmed sänka sjukfrånvaron och förbättra lönsamheten i bolaget. 

Läs mer här.