SÅ PÅVERKAS DIN HÄLSA AV HÖGA BLODFETTER, HÖGT BLODSOCKER OCH HÖGT BLODTRYCK

Blodfetter

Det finns få hälsomarkörer som signifikant har så stor betydelse för din hälsa som blodtryck, blodsocker och blodfetter.


Blodtryck

Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att blodkärlens väggar förändras och med tiden blir de hårdare och mindre elastiska. Detta försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om man inte får det behandlat. Har man högt blodtryck ökar risken för framför allt stroke men även för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursjukdom och försämrad blodcirkulation i benen. Ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen i Sverige har högt blodtryck.

Blodsocker

Mätning av koncentration av glukos i blodet görs huvudsakligen för att upptäcka diabetes, eller förstadie till diabetes. Högt blodsocker i kombination med höga blodfetter och högt blodryck är grundläggande komponenter till det så kallade metabola syndromet.

Blodfetter

Kolesterol är normalt förekommande i kroppen. Det behövs i cellernas väggar, som isoleringsmaterial runt nervceller och som råvara för kroppens produktion av vissa hormoner t ex östrogen och testosteron. Kroppen behöver bara lite kolesterol för att fungera. Överskottet lagras i kroppen och leder till bland annat åderförfettning. Att bara mäta totalkolesterol säger inte så mycket om risker då det finns både bra (HDL) och dåligt kolesterol (LDL). Triglycerider är inte kolesterol utan en annan form av fett. Kroppen använder sig av triglycerider som energilager i fettcellerna. Triglycerider kommer från maten men kan också produceras i kroppen när vi tar in mer energi än vad vi gör av med. Både kolhydrater och protein i överskott omvandlas av kroppen till fett. Höga halter av triglycerider finns hos överviktiga och diabetiker. Det är oklart om triglycerider är en direkt riskfaktor eller bara är en markör för andra riskfaktorer.

 

Forskning visar att hälsosamma matvanor bidrar till att minska risken för hjärt-kärlsjukdom.

Hög kolesterolhalt i blodet och övervikt (speciellt bukfetma) är riskmarkörer som kan leda till bland annat hjärt-kärlsjukdom. Bra matvanor och rörelse i vardagen motverkar både övervikt och högt kolesterol. Alla kan minska risken för ohälsa genom att äta bra!

Exempel på goda kostvanor

  1. Välj nyckelhålsmärkta varor i butiken
  2. Välj fullkorn vad gäller pasta, bröd, mjöl och flingor
  3. Låt grönsaker, frukt, fisk och skaldjur dominera under veckan
  4. Byta hårda matfetter till oljor
  5. Byt feta mejerivaror till mindre feta
  6. Ät mindre mängd kött och chark
  7.  Dra ner på socker och salt

 

Forskning visar också att en aktiv livsstil med regelbunden fysisk aktivitet har en mängd hälsofördelar och kan bidra till att minska risken att dö i förtid. Här är några av de viktigaste fördelarna med regelbunden fysisk aktivitet:

 

  1. Minskar risken för kroniska sjukdomar: Fysisk aktivitet har visat sig minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, stroke, typ 2-diabetes, högt blodtryck, vissa former av cancer och andra kroniska sjukdomar. Detta beror delvis på att motion kan bidra till att kontrollera vikt, blodtryck och blodsockernivåer.
  2. Främjar hjärt-hälsa: Fysisk aktivitet stärker hjärtat och förbättrar cirkulationen. Det kan också minska nivåerna av dåligt kolesterol (LDL) och öka nivåerna av bra kolesterol (HDL), vilket är viktigt för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom.
  3. Minskad risk för övervikt och fetma: Regelbunden träning hjälper till att kontrollera kroppsvikten genom att öka kaloriförbränningen och bygga muskler.
  4. Förbättrar mentalt välbefinnande: Fysisk aktivitet frigör endorfiner, kroppens naturliga “lyckohormoner”, vilket kan minska stress, ångest och depression samt förbättra humöret och mental klarhet.
  5. Stärker skelett och muskler: Träning, särskilt viktbärande träning som styrketräning, kan öka bentäthet och stärka musklerna, vilket är viktigt för att bibehålla fysisk funktion och minska risken för skador.
  6. Förbättrar sömn: Regelbunden fysisk aktivitet kan bidra till bättre sömnkvalitet och minska risken för sömnproblem.
  7. Förlänger livet: Studier har visat att människor som är fysiskt aktiva har en lägre risk att dö i förtid jämfört med de som är inaktiva.

 

Det är viktigt att notera att du inte behöver vara en elitidrottare för att dra nytta av fysisk aktivitet. En måttlig mängd träning, som promenader, simning eller cykling, kan vara tillräcklig för att förbättra din hälsa och minska risken för tidig död. Det är också viktigt att hitta en typ av fysisk aktivitet som du gillar och kan hålla dig till, eftersom regelbundenhet är nyckeln till långsiktiga hälsofördelar.

Vuxna bör vara fysiskt aktiva 150-300 min/vecka på måttlig intensitet eller minst 75-150 min/vecka på hög intensitet, alternativt en kombination. Utöver pulshöjande aktivitet bör muskelstärkande aktivering genomföras minst 2 dagar/vecka där kroppens större muskelgrupper involveras. Minskat stillasittande har stor betydelse. All rörelse är bra, men svensken behöver röra sig mer.

Vill du ha hjälp att hitta en livsstil och kost som ger dig en bättre hälsa på sikt? Kontakta oss så hjälper vi dig.

Källa: Folkhälsomyndigheten 2022

 

BOKA AKTIVITUS IFORM LÄS MER OM AKTIVITUS IFORM BOKA 30 MIN GRATIS RÅDGIVNING

LIDER DU AV DET METABOLA SYNDROMET?

Metabola syndromet

DET METABOLA SYNDROMET

Vad är det metabola syndromet?

Det metabola syndromet, ibland även kallat “syndrom X” eller “insulinresistenssyndrom”, är en medicinsk term som används för att beskriva en samling av riskfaktorer som ökar risken för att drabbas av olika livsstilsrelaterade sjukdomar, särskilt hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

Dessa riskfaktorer inkluderar:

  1. Övervikt eller fetma: En betydande ökning av kroppsfett, särskilt bukfetma, är en central faktor i det metabola syndromet. Fett som samlas kring buken är speciellt kopplat till insulinresistens.
  2. Insulinresistens: Detta är en tillstånd där kroppens celler inte reagerar tillräckligt på insulin, ett hormon som reglerar sockerupptaget i cellerna. Det leder till högre nivåer av blodsocker.
  3. Högt blodtryck: Personer med det metabola syndromet har ofta förhöjt blodtryck (hypertoni), vilket är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.
  4. Höga blodsockernivåer: Människor med metabolt syndrom har vanligtvis förhöjda nivåer av fasteblodsocker (glukos) i blodet, vilket kan leda till typ 2-diabetes.
  5. Ogynnsamma blodfettnivåer: Det innebär höga nivåer av triglycerider och låga nivåer av HDL-kolesterol (det “goda” kolesterolet) i blodet.

Det metabola syndromet är farligt eftersom det ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och andra allvarliga hälsoproblem. Det är vanligtvis förknippat med en stillasittande livsstil, dålig kost, fetma och genetiska faktorer.

Fysisk träning och hälsosam kost är viktiga strategier för att förebygga och behandla det metabola syndromet. Träning kan förbättra kroppens insulinkänslighet och hjälpa till att reglera blodsockernivåer. Dessutom kan träning bidra till viktnedgång och minskad bukfetma. En balanserad kost som är rik på grönsaker, fullkorn och magert protein kan också hjälpa till att hantera de metabola riskfaktorerna.

Det är viktigt att förstå att det metabola syndromet är en progressiv sjukdom, och tidig upptäckt och livsstilsförändringar är avgörande för att minska risken för allvarliga komplikationer. Personer som misstänker att de har det metabola syndromet bör söka rådgivning och följa en individuellt anpassad plan för behandling och livsstilsförändringar för att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

Vad påverkar det metabola syndromet?

Det metabola syndromet är ett komplext tillstånd, och dess exakta orsaker är inte fullständigt förstådda. Forskningen på området har identifierat ett antal faktorer som tros bidra till utvecklingen av detta syndrom. Här är några av de viktigaste faktorerna.

  1. Övervikt och fetma: Övervikt, särskilt bukfetma (överskott av fett runt midjan), är en central faktor i utvecklingen av det metabola syndromet. Ökad fettvävnad, särskilt runt buken, kan orsaka inflammation och insulinresistens.
  2. Insulinresistens: Insulinresistens är en grundläggande mekanism bakom det metabola syndromet. Det innebär att kroppens celler inte svarar effektivt på insulin, vilket leder till höga blodsockernivåer och ökat insulinspår. Detta kan resultera i typ 2-diabetes.
  3. Genetik: Det finns en ärftlig komponent i utvecklingen av det metabola syndromet. Vissa gener kan öka känsligheten för insulinresistens och bukfetma.
  4. Livsstil: En stillasittande livsstil, brist på fysisk aktivitet och en kost som är rik på bearbetade livsmedel, socker och mättat fett kan öka risken för att utveckla det metabola syndromet.
  5. Hormonella förändringar: Obalanser i hormoner som leptin och adiponektin, som reglerar aptit och ämnesomsättning, kan påverka utvecklingen av det metabola syndromet.
  6. Stress: Kronisk stress kan påverka hormonnivåer och ämnesomsättningen negativt, och det kan bidra till viktuppgång och andra riskfaktorer för det metabola syndromet.
  7. Sömnbrist: Otillräcklig sömn har kopplats till en ökad risk för det metabola syndromet. Sömn spelar en viktig roll i regleringen av hormoner som påverkar aptit och ämnesomsättning.

Vår moderna livsstil, som innebär ökad tillgång till högkalorimat och minskad fysisk aktivitet, kan ha evolutionära rötter. Människokroppen har utvecklats för att spara energi och lagra fett när tillgången på mat var oregelbunden. I dagens samhälle, där energirik mat är ständigt tillgänglig och fysisk aktivitet är begränsad, kan dessa evolutionära anpassningar vara en faktor bakom utvecklingen av det metabola syndromet.

 

Hur skall du göra HÄR OCH NU om du tror du lider av metabola syndromet?

Kontakta Aktivitus för en grundläggande hälsotest. Vi tar sedan fram en åtgärdsplan genom att sätta upp kortsiktiga och långsiktiga mål. Du kommer regelbundet få göra uppföljande hälsotester och ha regelbundna samtal med din hälsocoach. Om det behövs kommer vi kalla in sjukvård och hänvisa till Vårdcentral för vidare utredning. För att komma igång, boka AKTIVITUS IFORM

 

Hur vanligt är det Metabola syndromet

Förekomsten av det metabola syndromet varierar beroende på olika faktorer, inklusive ålder, kön, geografisk plats och populationsdefinitionen av syndromet. Studier visar att förekomsten ökar med åldern och är högre i vissa riskgrupper.

Här är några generella riktlinjer om förekomsten:

  1. Beroende på definition: Förekomsten av det metabola syndromet kan variera beroende på vilken definition och vilka diagnostiska kriterier som används. Vissa kriterier kan vara mer restriktiva än andra, vilket påverkar förekomsten.
  2. Ålder:  Förekomsten av det metabola syndromet ökar med åldern. Äldre personer har en högre risk att drabbas av syndromet än yngre.
  3. Kön: Män och kvinnor kan uppvisa skillnader i förekomsten. Vissa studier har visat att män har en något högre förekomst av det metabola syndromet än kvinnor.
  4. Riskgrupper: Personer som redan har andra riskfaktorer, som övervikt, högt blodtryck eller diabetes, har en ökad förekomst av det metabola syndromet. Det är vanligt att detta syndrom är kopplat till andra hjärt-kärlsjukdomar.
  5. Geografisk plats: Förekomsten av det metabola syndromet kan variera mellan olika regioner och länder. Livsstil, kostvanor och genetiska faktorer spelar en roll.
  6. Livsstil och kost: Områden med en hög andel av befolkningen som lever en stillasittande livsstil och konsumerar ohälsosam mat har en ökad förekomst av det metabola syndromet.

Hur skall du göra HÄR OCH NU om du tror du lider av metabola syndromet?

Kontakta Aktivitus för en grundläggande hälsotest. Vi tar sedan fram en åtgärdsplan genom att sätta upp kortsiktiga och långsiktiga mål. Du kommer regelbundet få göra uppföljande hälsotester och ha regelbundna samtal med din hälsocoach. Om det behövs kommer vi kalla in sjukvård och hänvisa till Vårdcentral för vidare utredning. För att komma igång, boka AKTIVITUS IFORM

Riskfaktorer för det metabola syndromet

Det finns flera olika sätt att definiera det metabola syndromet. Beroende på vilken definition man väljer att använda krävs olika antal och/eller kombinationer av följande riskfaktorer:

  1. Fetma, det vill säga ett BMI (Body Mass Index) på över 30 alternativt bukfetma, klassificerat som ett midjemått på över 80 cm hos kvinnor och 94 cm hos män. Ofta är det just de fettdepåer som lagras runt magen som anses ha störst inverkan på utvecklandet av det metabola syndromet och inte fetman i sig.
  2. Förhöjda blodfetter (triglycerider över 1,7 mmol/l) eller låga nivåer av ”det goda kolesterolet” (HDL-kolesterol under 1,3 mmol/l för kvinnor, under 1,0 mmol/l för män) samt för höga nivåer (över 3 mmol/l) av det “det dåliga kolesterolet”
  3. Högt blodtryck (över 140/90 mmHg) eller pågående läkemedelsbehandling för detta.
  4. Förhöjt fasteblodsocker (Glukos) (över 7 mmol/l), nedsatt insulinkänslighet eller diagnostiserad typ 2-diabetes.

Ofta förknippas det metabola syndromet med just övervikt och fetma, men viktigt att veta är dock att man inte behöver vara överviktig för att lida av det metabola syndromet och så många som 40% av alla vuxna med sjukdomen är normalviktiga eller till och med underviktiga!

Hur vet man om man lider av det metabola syndromet?

Diagnosen av det metabola syndromet baseras på en uppsättning specifika kriterier som fastställts av olika medicinska organisationer, inklusive Världshälsoorganisationen (WHO) och American Heart Association (AHA). För att diagnostiseras med det metabola syndromet bör vanligtvis minst tre av följande fem kriterier vara uppfyllda:

  1. Övervikt eller bukfetma: Detta mäts vanligen med hjälp av midjeomfånget. Mätningarna kan variera något beroende på ditt kön och etnisk bakgrund. Generellt sett anses en midjeomkrets över 102 cm (40 tum) hos män och över 88 cm (35 tum) hos kvinnor som ett kriterium.
  2. Högt blodtryck: En blodtrycksnivå på 140/90 mm Hg eller högre anses vara en riskfaktor. Notera att högt blodtryck i sig kan vara ett allvarligt tillstånd som kräver behandling.
  3. Förhöjda blodsockernivåer: glukosnivåer vid fasta på 7 mmol/l eller högre anses vara en riskfaktor. Detta kan vara ett tecken på prediabetes eller typ 2-diabetes.
  4. Förhöjda triglycerider: Över 1,7
  5. Lågt HDL-kolesterol: Låga nivåer av det “goda” HDL-kolesterolet anses vara en riskfaktor. En nivå av HDL-kolesterol på mindre än 1,0 mmol/l hos män och mindre än 1,3 mmol/l hos kvinnor är en kriterium.

Kan man behandla det metabola syndromet?

Ja, det metabola syndromet kan både förebyggas och behandlas med livsstilsförändringar och i vissa fall medicinsk intervention. Här är några viktiga åtgärder för att förebygga och behandla det metabola syndromet:

  1. Hälsosam kost: Äta en balanserad kost som är rik på frukt, grönsaker, fullkorn, magert protein och hälsosamma fetter kan bidra till att förebygga utvecklingen av det metabola syndromet. Minska konsumtionen av socker, mättat fett och snabba kolhydrater.
  2. Fysisk aktivitet: Regelbunden fysisk aktivitet är avgörande. Sträva efter minst 150 minuter måttlig intensiv träning eller 75 minuter intensiv träning per vecka, enligt rekommendationer från Världshälsoorganisationen (WHO).
  3. Viktkontroll: Om du är överviktig eller lider av fetma är viktnedgång en nyckelfaktor. Även en liten viktnedgång kan ha positiva effekter på riskfaktorer som bukfetma och insulinresistens.
  4. Begränsa alkoholintaget: Måttlig alkoholkonsumtion kan vara en del av en hälsosam livsstil, men överdriven konsumtion kan öka risken för det metabola syndromet. Män bör inte överskrida två standardglas per dag, medan kvinnor inte bör överskrida ett standardglas per dag.
  5. Rökstopp: Rökning är en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar. Att sluta röka kan minska riskerna för det metabola syndromet och dess komplikationer.

Tips

Hur skall du göra HÄR OCH NU om du tror du lider av metabola syndromet?

Kontakta Aktivitus för en grundläggande hälsotest. Vi tar sedan fram en åtgärdsplan genom att sätta upp kortsiktiga och långsiktiga mål. Du kommer regelbundet få göra uppföljande hälsotester och ha regelbundna samtal med din hälsocoach. Om det behövs kommer vi kalla in sjukvård och hänvisa till Vårdcentral för vidare utredning. För att komma igång, boka AKTIVITUS IFORM

BOKA AKTIVITUS IFORM LÄS MER OM AKTIVITUS IFORM BOKA 30 MIN GRATIS RÅDGIVNING

Så underlättar du för dig själv och andra i träningspusslet

Har du svårt att få träningspusslet att gå ihop? Hämta barn, jobba, städa, handla, laga mat, träffa polarna, hänga med familjen och slutligen träna ovanpå det. Vi har sammanställt några tips som är beprövade och som underlättar för dig i livet.

  • All träning är bättre än ingen träning. Sänk ambitionsnivån ibland. Har du inte ork och tid för det inplanerade intervallpasset så kör bara det du orkar och hinner.
  • Lär dina kompisar träna eller träna med dina kompisar. Se till så du omger dig med likasinnade. I den bästa av världar är dina bäst polare också dina träningspolare. De är en del av träningspusslet.
  • Träna med din respektive. Träna med din bättre hälft. Är ni för ojämna så skaffa elcykel, viktväst, trögrullade hjul, packväskor, ryggsäck, osv. Det går ganska enkel att jämna ut fysisk kapacitet. Och går det inte kan ni träna tidstyrda intervaller där ni tar er åt olika håll och sedan tillbaka till startpunkt igen.
  • Träna medan barnen tränar. Allt för många sportföräldrar står vid sidan av plan och låtsas vara intresserade av barnens träning. Snålblåst och regn i 90 min. Och ingen vågar riktigt erkänna det för man SKALL vara intresserad. Men, passa istället på ibland att dra din löptur eller gympass under tiden. Ingen kommer klandra dig. Allra minst du själv.
  • Minimera ställtid. Plötsligt dyker en oförutsedd lucka upp. Då skall du vara max 5 min från att sätta igång med ditt pass. Det innebär att du skall ha träningskläder redo på många olika platser. I bilen, på jobbet, hemma… Och är luckan väldigt liten behöver du inte byta om. Du får lika bra träningseffekt i civila kläder. Allt för träningspusslets skull.
  • Planera. Är din vardag tillräckligt fylld kommer inte dina träningstillfällen dyka upp av sig själva. Du måste PLANERA i förväg på samma sätt som du planerar resten av din vardag.
  • Gör något fysiskt varje dag. En streak med fysisk aktivitet är bra. Du slipper funderar på OM du skall träna utan du får istället fundera på när och hur. Ett ställningstagande mindre. Och till träning räknas allt som är fysiskt ansträngande, oavsett om du bytt om eller inte.
  • Förankra dina mål och din plan med din familj. Alla i din närhet är införstådda med dina behov, dina mål och varför du gör som du gör.
  • Säg ALLTID ja till träning. När din bättre hälft frågar om det är okej att hon/han kör ett pass säger du ja. Då kommer du få samma svar tillbaka nästa gång du frågar. Och träningspusslet blir enklare att lösa, för er båda!

Fler hacks från Aktiv Träning

Boka samtal med en coach

BOKA AKTIVITUS IFORM LÄS MER OM AKTIVITUS IFORM BOKA 30 MIN GRATIS RÅDGIVNING

SÅ LÄR DU IN NYA VANOR

Varför är det viktigt att lära in nya vanor?

Att lära in nya vanor är viktigt för att förbättra vår livskvalitet. En berättelse som ofta används för att illustrera detta är den om en elefant och en spindel.

En gång fäste en spindel en tråd mellan fötterna på en elefant. När elefanten försökte dra sig loss, kunde den inte. Spindeln hade fäst tråden så starkt att den inte kunde brytas. Elefanten försökte dra sig loss med all sin styrka, men det gick inte.Till slut insåg elefanten att den enda sättet att komma loss var att lära sig att acceptera tråden. När den slutligen gjorde det, kunde den dra sig loss utan problem.

Denna berättelse illustrerar vikten av att lära in nya vanor. Vi kan inte alltid bryta oss loss från de begränsningar som vi stöter på. Istället måste vi lära oss att acceptera dem och anpassa oss till dem. Genom att lära oss nya vanor kan vi öka vår livskvalitet och förbättra vår förmåga att hantera de utmaningar som vi stöter på.

Hur man bryter gamla vanor och lär in nya

En anekdot som illustrerar processen att bryta gamla vanor och lära in nya är berättelsen om en man som hade en vana att äta en stor måltid på kvällen. Han hade försökt att ändra sin vana, men hade inte lyckats. Han bestämde sig för att försöka igen, och denna gång använde han sig av en vetenskaplig metod. Han började med att försöka minska mängden mat som han åt, och övervakade sina känslor och reaktioner. Han observerade att han blev hungrigare efter att ha ätit mindre, men att han inte längre hade samma starka längtan efter mat som han hade haft tidigare. Han fortsatte att minska mängden mat som han åt, och efter ett tag hade han lyckats bryta sin gamla vana och lärt in en ny.

Tips för att få nya vanor att sticka – hur man får dem att bli en del av ens vardag

En anekdot som ofta används för att illustrera vikten av att få nya vanor att sticka är berättelsen om den gamla elefanten och den unga elefanten. Den gamla elefanten hade en lång kedja runt sin fot som förhindrade den från att flytta sig. Den unga elefanten hade ingen kedja, men den hade ändå inte styrka nog att flytta sig.

Moralen bakom berättelsen är att det är lättare att bryta gamla vanor än att skapa nya. För att få nya vanor att sticka måste man först bryta de gamla. Det är därför det är viktigt att ta små steg för att bryta de gamla vanorna och ersätta dem med nya.

För att få nya vanor att bli en del av ens vardag är det viktigt att ha en plan. Det är lättare att följa en plan än att försöka följa ett mål utan en plan. Planen bör innehålla konkreta steg som man kan ta för att nå sitt mål. Det är också viktigt att ha realistiska mål som är uppnåeliga.

Det är också viktigt att ha en positiv inställning till förändring. Det är lättare att följa en plan om man har en positiv inställning till förändring. Det är också viktigt att ha ett stödsystem som kan hjälpa en att hålla sig motiverad och på rätt spår.

Slutligen är det viktigt att ha tålamod. Det tar tid att få nya vanor att sticka och det är viktigt att inte ge upp om man inte ser resultat direkt. Om man fortsätter att följa sin plan och hålla sig motiverad, kommer man att se resultat med tiden.

Läs mer om att bryta vanor.

Kontakta oss för att starta upp Aktivitus Iform

Boosta immunförsvaret

SÅ BOOSTAR DU DITT IMMUNFÖRSVAR

Visste du att du kan påverka ditt immunförsvar i olika riktningar? Här är fyra viktiga faktorer.

 

  1.   Desto mindre ditt totala energiintag är desto viktigare är det att vara noggrann. Detta beror på att totalmängden din kropp behöver av mineraler, vitaminer och fibrer enklare täcks om totala intaget är stort.
  2. Rör på dig!   Bland annat minskar risken för infektionssjukdomar och fysisk aktivitet kan även kopplas till minskad dödlighet och insjuknande i influensa och lunginflammation. Varva ditt stillasittande framför datorn med korta aktiviteter, även om du har ett träningspass inplanerat senare under dagen. Då boostar du dessutom din förmåga till fokus och koncentration.
  3. Ge dig själv tillräckligt med sömn och vila. Lägg dig och stig upp på regelbundna tider och optimera för god sömn. Investera i en bra säng, sköna sängkläder och ha ett mörkt och svalt sovrum.
  4. Drick måttligt med alkohol eller ingen alls. Alkohol försämrar sömnkvalitet vilket i sin tur försämrar din motståndskraft mot sjukdommar. Alkohol i större mängder försämrar även din återhämtningsförmåga efter långa och/eller hårda träningspass.

Varför är det viktigt att boosta immunförsvaret?

Att ha ett starkt immunförsvar är avgörande för att hålla oss friska och skydda oss mot infektioner. Det är viktigt att boosta immunförsvaret för att förhindra att vi blir sjuka och för att stärka vår förmåga att bekämpa infektioner. Immunförsvaret är vårt första försvar mot infektioner och sjukdomar, och det är viktigt att hålla det starkt.

Boostande immunförsvaret kan göras genom att äta en balanserad kost, få tillräckligt med sömn, motionera regelbundet och undvika stress. Det är också viktigt att ta hand om din mentala hälsa och att undvika att utsätta sig för farliga miljöer. Att ta vitaminer och mineraler kan också hjälpa till att stärka immunförsvaret.

Genom att boosta immunförsvaret kan vi förhindra att vi blir sjuka och förbättra vår förmåga att bekämpa infektioner. Det är viktigt att ta hand om vårt immunförsvar för att hålla oss friska och skydda oss mot sjukdomar.

Hur man boostar immunförsvaret med naturliga ingredienser?

En av de mest effektiva sätten att boosta immunförsvaret med naturliga ingredienser är att äta en balanserad kost som innehåller mycket frukt och grönsaker. Frukt och grönsaker är rika på antioxidanter som hjälper till att skydda kroppen mot skadliga fria radikaler. Förutom att äta en balanserad kost, kan man även ta tillskott av vitaminer och mineraler som C-vitamin, zink och selen. Dessa ämnen hjälper till att stärka immunförsvaret och skydda kroppen mot infektioner. Man kan också ta tillskott av probiotika, som är mjölksyrebakterier som hjälper till att stärka immunförsvaret.

Man kan också förbättra immunförsvaret genom att äta livsmedel som är rika på omega-3-fettsyror, som lax, makrill och sardiner. Omega-3-fettsyror hjälper till att stärka immunförsvaret och skydda kroppen mot infektioner.

Man bör också försöka att få tillräckligt med sömn varje natt, eftersom sömn är viktig för att stärka immunförsvaret. Fysisk aktivitet är också viktigt för att stärka immunförsvaret, så det är bra att försöka att få i sig minst 30 minuters motion varje dag.

Slutligen är det viktigt att undvika stress, eftersom stress kan sänka immunförsvaret. Det är därför viktigt att ta tid för att återhämta sig och försöka att hålla sig lugn och avslappnad.

 

Läs mer om Mat och Hälsa här

GRATTIS ALLA SOM HAR HÄLSOBINGO PÅ JOBBET

Grattis alla som har hälsobingo på jobbet – vi behöver röra oss mer.

Jag vill inte förringa din upplevelse av din ätstörning utan vill bara påtala att risken med inaktivitet och arbetsgivare som inte är med och tar ansvar får långt mycket större konsekvenser både för individen och samhället, skriver Sara Danielsson Lundqvist, sjuksköterska och VD för Aktivitus.

Det är tvärtom direkt farligt att inte motivera och inspirera till mer rörelse på arbetsplatsen. All forskning pekar åt samma håll, svenskarna blir allt fetare och konditionen sjunker för varje år. Risken för välfärdssjukdomar ökar och det är bara en tidsfråga innan sjukvården blir fullkomligt överbelastad av folk med beteende-förvärvad diabetes, högt blodtryck, hjärtinfarkt, blodpropp och inte minst depression som visat sig överrepresenterat bland människor som inte rör sig eller rör sig för lite.

Jag ser en stark trend i samhället där arbetsgivare börjat ifrågasätta den traditionella företagshälsovården som arbetar reaktivt med att behandla redan uppkomna krämpor och sjukdomar. Istället ökar efterfrågan på proaktiv friskvård där man, på individens villkor, skapar förändring med avsikt att höja hälsostatusen. Och, märk väl, då menar jag både den fysiska och den psykosociala hälsan då detta hänger ihop och inte ska skiljas åt.

Risken för välfärdssjukdomar ökar och det är bara en tidsfråga innan sjukvården blir fullkomligt överbelastad av folk med beteende-förvärvad diabetes, högt blodtryck, hjärtinfarkt, blodpropp och inte minst depression som visat sig överrepresenterat bland människor som inte rör sig eller rör sig för lite.

I mitt arbete träffar vi dagligen personer som fått hjälp att ta steget mot en bättre hälsa, som mår bättre än någonsin och som definitivt inte klarat omställningen och förändringen på egen hand. Personer som på ett år förbättrat konditionen med 25 procent och som tagit sig tagit sig från riskgrupp till friskgrupp. Som plötsligt orkar arbeta en åtta timmars arbetsdag och som orkar leka med sina barn på eftermiddagen. Detta tack vare en arbetsgivare som aktivt tar ansvar för och bryr sig om sina medarbetare. Som förstår att en tydlig hälsostrategi är en viktig del i bolagets positiva resultat och som har en avgörande betydelse vid nyrekrytering.

Individuell plan

Jag vill med ovan inte förringa din upplevelse av din ätstörning utan vill bara påtala att risken med inaktivitet och arbetsgivare som inte är med och tar ansvar får långt mycket större konsekvenser både för individen och samhället. Jag tycker absolut att man ska ha en individuell plan för varje enskild medarbetare där man möter upp och stöttar utifrån enskilda behov och önskemål. Att erbjuda en löpgrupp och förvänta sig att alla ska vara med och delta i denna är direkt förkastligt. Prova istället att erbjuda en promenadgrupp parallellt och se utfallet. Det viktiga är att folk rör på sig mer och sitter stilla mindre. Grattis till alla som arbetar på en arbetsplats där motion och träning uppmuntras – detta är framtidens arbetsplatser.

Sara Danielsson Lundqvist, sjuksköterska och VD för Aktivitus

Grattis alla som har Hälsobingo på jobbet! (Göteborgs-Posten 210223)

Kontakta Sara idag

AKTIVITUS ÖKAR

Aktivitus ökar omsättningen och utökar sitt erbjudande ytterligare

Aktivitus ser en kraftigt ökad efterfrågan på samtliga tjänster och erfar en tillväxt på över 25% mot föregående år! Vi märker av ökat intresse i alla regioner och för alla våra tjänster, både inom vårt Prestationserbjudande där vi hjälper motionärer träna vetenskapligt med individuellt fokus men ser en mycket stark tillväxt inom vårt affärsområde med Proaktiv hälsa där vi vill utmana den traditionella företagshälsovården genom att arbete strategiskt och förebyggande med hälsan säger Aktivitus VD Sara Lundqvist.

Aktivitus utökar hela tiden sitt erbjudande och nu i vår släpps flera nya tjänster för att möta nya behov i samhället. Mot Proaktiv hälsa adderas Coachning av dietist samt en spännande nyhet för att underlätta träning hemma – TE3 – där man får direkt respons på framsteg och utveckling, även Antigentester kommer erbjudas för snabba svar om Covid-19 för speciella tillfällen eller för regelbunden screening (svar inom 20 min).                                       

På Aktivitus testkliniker fokuserar vi hårt på löpande coachning med regelbundna tester för att kvalitetssäkra varje individs utveckling och här har vi precis utökat med Membership Hälsa. Denna tjänst är riktad till det ökade behov vi ser hos de som önskar att komma igång med träning. Vi kommer snart även släppa en tjänst innehållande Mental coachning då vi får fler och fler förfrågningar inom detta område och ser ett ökat behov, avslutar Sara Lundqvist.

For ytterligare information och förfrågningar kontakta: 

Laurens Hoffer, chef Aktivitus friskvård: laurens.hoffer@aktivitus.se 

Johan Hasselmark, träningschef och platschef Stockholm: johan.hasselmark@aktivitus.se 

Axel Bramell, platschef Malmö: axel.bramell@aktivitus.se 

Sara Lundqvist, VD och platschef Göteborg: sara@aktivitus.se

Läs mer om Aktivitus arbete med friskvård och hälsa på företag här.

Kontakta Sara idag