POLLENALLERGI OCH TRÄNING

Cirka 30% av den svenska befolkningen har pollenallergi. Immunsystemet för dig som drabbas reagerar på proteiner som finns i pollen och sporer. Kroppen bildar då allergiantikroppar och du utvecklar en känslighet. Symtomen är många där de vanligaste visar sig som astmatiska besvär, hosta och retade luftrör, huvudvärk, klåda i hals och gom, nysningar, nästäppa, trötthet, rinnande eller kliande ögon.

För oss som älskar att träna och gärna utomhus ställs livet på sin spets under pollensäsong. En undersökning från YouGov på uppdrag av Sanofi visar att pollenallergi har en betydande inverkan på svenskarnas träningsvanor under pollensäsongen. Nästan en tredjedel av den vuxna befolkningen lider av denna allergi, vilket gör det svårt för många att fortsätta träna som vanligt. Undersökningen avslöjar att så många som 41% av pollenallergikerna minskar sin träningsfrekvens under denna period, medan 31% anpassar sin träning på olika sätt för att hantera sina allergisymtom.

Majoriteten av de drabbade väljer att ta receptfria (44%) eller receptbelagda (29%) läkemedel för att lindra sina symtom så att de kan fortsätta träna. Andra strategier inkluderar träning efter regn, inomhusträning, och att träna vid tidpunkter på dygnet då pollenhalten är lägre.

Överläkare Lars Gottberg från allergimottagningen vid Södersjukhuset i Stockholm betonar bristen på information om hur man hanterar träning och pollenallergi. Han poängterar vikten av att ge människor verktyg för att leva ett normalt liv trots sina allergisymtom.

Symtom som kliande, rinnande och röda ögon (72%), kliande näsa och nysningar (64%), rinnsnuva (53%), trötthet (48%) och nästäppa (45%) är vanliga bland pollenallergiker. Trots detta är det uppmuntrande att över tre fjärdedelar av dessa personer vanligtvis motionerar regelbundet, och nästan hälften tränar flera gånger i veckan eller dagligen utanför pollensäsongen. Det är därför avgörande att kunna planera och anpassa sin träning för att hantera allergisymtomen och upprätthålla en aktiv livsstil.

Tips och råd för att hantera din pollenallergi

Förutom att prata om problematiken kring pollen och bita ihop finns det några bra saker att göra för att få träningen att fortgå samt fungera bättre:

  1. Håll koll på väder- och pollenprognos. Träna direkt efter regn samt på tider på dygnet då pollenhalterna är som lägst, många gånger på morgonen.
  2. Anpassa ditt träningsprogram och var flexibel. När du har en bra ”pollendag” kör på med de tuffare passen. Var lyhörd på kroppen! Tröttheten kan komma plötsligt men också vända snabbt – fånga den bra dagen.
  3. Träna inomhus, fortsätt med effektiva trainer- eller Zwift-pass på cykel samt kör tuffare löppass på löpband inomhus. Prata med din coach så guidar vi dig.
  4. Tveka inte att kontakta vården och undersöka din pollenallergi för att få hjälp att hantera säsongen så optimalt som det går.
  5. Slutligen prata om det, för du är inte ensam – nästan var tredje svensk lider av att knopparna brister som Karin Boye så fint uttryckte det.

FYSISK TRÄNING PÅVERKAR DIN MENTALA HÄLSA I EN POSITIV RIKTNING

Fysisk träning påverkar hälsan positivt

Fysisk träning och mental hälsa är tätt sammankopplat. Mår kroppen bra mår knoppen bra är ett gammalt talesätt som faktiskt stämmer otroligt bra.

Fysisk träning har en betydande positiv inverkan på mental hälsa och välbefinnande. Här är fem sätt på vilka träning kan påverka mental hälsa positivt:

  1. Minskar stress och ångest: Regelbunden fysisk aktivitet kan bidra till att minska känslor av stress och ångest genom att frigöra endorfiner, kroppens naturliga “lyckohormoner”, som ger en känsla av välbefinnande och lugn.
  2. Förbättrar humöret: Träning ökar produktionen av serotonin och dopamin i hjärnan, vilket kan förbättra humöret och minska risken för depression. Regelbunden träning kan även bidra till att hantera och förebygga depression.
  3. Ökar självkänslan och självförtroendet: Genom att uppnå träningsmål och förbättra fysisk prestation kan individen uppleva en ökning av självkänsla och självförtroende. Detta kan leda till ökad självacceptans och en positiv syn på sig själv.
  4. Förbättrar sömnen: Träning kan hjälpa till att reglera sömnmönster och förbättra sömnkvaliteten. Människor som regelbundet tränar tenderar att sova bättre och känna sig mer utvilade och energiska under dagen.
  5. Ökar kognitiv funktion och mental skärpa: Fysisk aktivitet stimulerar blodflödet till hjärnan, vilket kan förbättra kognitiva funktioner såsom koncentration, minne och inlärning. Regelbunden träning kan även minska risken för demens och andra neurodegenerativa sjukdomar.

För att uppnå dessa fördelar är det rekommenderat att träna regelbundet, helst minst 3-4 gånger i veckan under minst 30 minuter åt gången. Träningsintensiteten och varaktigheten kan variera beroende på individens fysiska kondition och målsättningar, men generellt sett bör träningen vara tillräckligt ansträngande för att höja pulsen och öka andningen.

Fysisk träning har visat sig vara effektivt för att lindra olika former av psykisk ohälsa, inklusive depression, ångest, stressrelaterade tillstånd och ADHD. Genom att integrera regelbunden träning i sin livsstil kan människor uppleva betydande förbättringar i sin mentala hälsa och välbefinnande.

Läs fler tips för bättre hälsa här.

SÅ HÅRT MÅSTE DU TRÄNA FÖR ATT FÅ EFFEKT

Nyligen avslutad forskning indikerar att för den genomsnittlige svensken är en vanlig promenad inte tillräckligt för att generera märkbara hälsofördelar. Jonatan Fridolfsson, som nyligen avslutade sin doktorsavhandling, betonar att träning måste vara tillräckligt ansträngande för att ge önskade hälsovinster. Enligt Fridolfsson är det avgörande att aktiviteten får hjärta och lungor att arbeta, vilket innebär att man blir både andfådd och trött. En träningsrutin där man inte uppnår detta får begränsad positiv effekt på hälsan, enligt hans forskning.


Jonatan Fridolfsson, från Göteborgs universitets institution för kost- och idrottsvetenskap, har lagt fram en avhandling som kastar ljus över våra nuvarande normer för fysisk aktivitet och hälsa. Enligt honom är de nuvarande rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten för milda för att verkligen påverka vår hälsa positivt. För att få märkbara hälsovinster behövs en mer intensiv form av fysisk aktivitet.

 

Anpassa aktivitetsnivån

Fridolfsson betonar vikten av att anpassa aktivitetsnivån efter individuella förutsättningar och konditionsnivåer. Han understryker att träningen bör vara tillräckligt ansträngande för att få igång hjärta och lungor, vilket innebär att man blir andfådd och svettig. För den genomsnittliga personen motsvarar detta en betydligt snabbare promenad än vad som tidigare betraktats som måttlig aktivitet. För personer med olika konditionsnivåer kan intensiteten variera från en lugn promenad till jogging.

Fridolfssons forskning pekar på att det krävs en betydligt högre nivå av fysisk aktivitet för att uppnå verkliga hälsovinster än vad som tidigare antagits. Han rekommenderar att man når upp till närmare 4,5 MET under 150 till 300 minuter i veckan, fördelat över flera dagar. Det är främst när man når över 45 procent av sin maximala kapacitet som de största hälsoeffekterna uppnås.

Skillnad i hälsoeffekter

Fridolfsson påpekar också att det finns en betydande skillnad i hälsoeffekter mellan promenader av olika intensitet. För de flesta är det nödvändigt att promenera i en relativt snabb takt för att uppnå betydande hälsofördelar. Även om Folkhälsomyndighetens rekommendationer tar upp att även lätt intensitet av fysisk aktivitet kan vara fördelaktig, motsäger Fridolfssons forskning detta.

Marita Friberg från Folkhälsomyndigheten kommenterar att deras riktlinjer är anpassade för befolkningen som helhet och att det övergripande budskapet är att all rörelse är viktig. Deras fokus ligger på att främja regelbunden fysisk aktivitet och att undvika långa perioder av stillasittande.

Läs hela Fridolfssons rapport

Nyfiken på din egen form? Boka kostnadsfri behovsanalys